2012/10/29 av eklundfanny
Varje nyår gör man nya mål för året som ska komma. I de flesta fall blir det inget mer än mål och i undantagsfall blir målen avklarade. Detta året hade jag mål som att börja träna och orka springa en mil, orka 5 km innan sommaren. Det höll sig inte, men jag gav inte upp. Innan sommaren var slut orkade jag springa femman i svartbäcksmåla. Ett delmål var avklarat. Jag kommer inte kunna springa milen innan detta året är slut, men jag kan välja att antingen se det som ett misslyckande eller faktiskt se att jag uppfyllde ett delmål och kan vara glad för det. Min tanke är ändå att leva länge, så jag hinner nog springa en och annan mil.
Men jag fick andra mål under året. De som skapades på vägen, de som är minst lika viktiga. Jag kan välja att se mitt mål med att springa milen som ett misslyckande eller så kan jag välja att se det som att jag faktiskt kom en bit på vägen och det räcker.
Samma sak är det med hur träningsupplägget och genomförandet ser ut. Du kan ha ett mål med din träning ex springa 30 min. Du orkar 25 minuter. Är det ett misslyckande eller är det lyckat att faktiskt ha gjort något överhuvudtaget?
Så länge du håller dig till motionsjogg (som är min sysselsättning) så behöver du inga krav. Det enda kravet du behöver är att du ska göra något och du gör det tills du inte orkar mer. Om det så är 10 eller 40 minuter. Det jag vill ge en tanke om är att; det är faktiskt bättre att göra en aktivitet i en längre tid, än att göra det snabbt. I alla fall om du vill gå ner i vikt. Så det är bättre att jogga mycket sakta i 30 minuter än att jogga snabbt och bara orka 10. När du joggat ett tag kommer du automatiskt att öka takten. Orkar du inte mer? De gör inget, du har i alla fall tagit dig ut till att börja springa. Det är längre än vad många andra gör och det är heller ingen som behöver veta.